"And you will never see a day I'll ever break your heart
You'll see the sky fall down before it ever gets that far
I'll show you heaven every second that you're in my arms
Baby I'm crazy, but I'm crazy about you!"

Det handlar om allt det där

Det handlar om allt just nu.
Om allt det där som är lite för mycket av just nu.
För mycket starkt, för mycket känslor, för mycket bråk, för mycket allt. Och kanske handlar det lite väl mycket om hur gärna jag vill känna det där som får mitt inre att vibrera av välbehag, hur det får mitt allt att bli ett enda stort kaos. I positiv mening. Och kanske handlar det om hur jag vill ha någon sådär löjligt nära mig. Så nära att jag kan lägga mitt huvud på hans axel och gömma ansiktet där vid halsen och bara andas hans trygghet. För tryggheten är aldrig så uppenbar som när någon kryper sådär nära tätt intill så man kan räkna varje hjärtslag och låta hans andetag vagga en till sömns.

Det handlar om rädsla. En rädsla för att släppa någon för nära. En rädsla för att bli trampad på. En rädsla som gör att man väljer den tillfälliga tryggheten för en natt, den tillfälliga närheten, de där tillfälliga orden som gör att man känner sig speciell för en sekund trots att hjärtat skriker rakt ut att allt det här är fel. Ignorera mina murar. Ta dig innanför skalet. Klä av mina känslor och lova att du stannar.

Det handlar om allt det.
Det handlar om dig.

Drömde du om snön, drömde du om oss?

Och jag känner mig så ensam ibland.

Sängen känns för stor och jag saknar någon att ha nära, saknar att önska att natten inte ska ta slut, för jag vill bara ligga sådär nära tätt intill hela tiden. Och jag saknar gåshuden som uppstår när någon andas i ens nacke. Och allt handlar egentligen om de där få timmarna när man kan krypa ihop och bara låta någon hålla om en sådär lite extra hårt.

Det känns så tomt att inte vakna med benen intrasslade i någon annans och jag saknar att allt känns sådär jättebra att man inte ens tänker på att lakanen har blivit sådär skrynkliga och inte alls ligger som de ska.

Jag saknar att känna mig behövd. Saknar att någon ringer för att fråga hur det är, och för att berätta om sin dag. Jag saknar att känna telefonen vibrera i fickan på grund av ett sms som berättar för en att man är sådär lite extra viktig och betyder lite mer än alla andra. Jag saknar den där känslan i magen som får hjärtat att slå sådär lite extra hårt.

Men samtidigt så vågar jag inte släppa någon sådär nära inpå livet igen. Jag är så rädd för att bli trampad på. Och jag vet inte om jag orkar puzzla ihop hjärtat igen.

How do I get You alone?

"Til now I always got by on my own
I never really cared until I met you"

PissHelvetesJävlaFAN

Allt börjar bra men sen.. Orka!
BLIR SÅ JÄVLA TRÖTT!!!
isolera mig lite kanske.. bli en jävla eremit och flytta till en jävla grotta!!
Fan för folk!

Vi liksom väntar på en vårdag i november

Var ett tag sedan man skrev här nu. Typ, eller nåt. Klockan är nu 00.22 och jag ska upp klockan 06.00. Ska till farsgubben och sopa verkstad. Känns som om jag verkligen inte alls vill gå upp och sysselsätta mig med det. Har i alla fall laddat mp3n med musik så jag överlever bussresan dit.

Igår blev det Bistro i alla fall med Nenne, SaraG, Zandra och Peter. Det var trevligt, men jag kom därifrån mer eller mindre nykter, det snurrade inte ens.
Fick pratat ut lite inne på toaletterna där, fick sagt lite med allihopa. Nenne och Sara var upp och sjöng karaoke 2 gånger, det gick ju bra. Eller? Hehe. Vi lurade även upp Peter så han fick sjunga Total eclipse of the heart. Han ville nog helst inte alls sjunga den låten. Men tji fick han. Kul hade vi i alla fall.

Nej, nu ska man kanske ta sig ett djupt samtal med kudden, så man får sova några timmar i alla fall.

"En vidrig tystnad, feg och snål,
blir dialog av alkohol;
man vågar säga allt man glömmer."

I'm not a miracle and you're not a saint

Damien Rice - Amie en av de vackraste låtar jag hört. Visst här är den aukustik och live. Men fanns ingen video. Får gåshud varje gång jag hör den.



You know when you've found it there's something I've learned
'cause you feel it when they take it away

Crazy/Beautiful

"You can be anywhere when your life begins. When the future opens up in front of you. And you may not even realize it at first, but it's already happening. You meet the right person and anything is possible. There are millions of people in this world. But in the end, it all comes down to one."



"If you love me got to know for sure
'Cause it takes something more this time
Than sweet sweet lies oh now
Before I open up my arms and fall
Losing all control"

Impulsköp vs. dumhet - pick one!

Idag när jag stod utanför bolaget och väntade på Mats (skulle köpa hans inflyttningspresent, ett flak öl. Han ville ha det. Ok?) så kom det fram en donna som representerade Tre. Hon frågade om jag var intresserad av en ny telefon. Svarade snällt att jag precis köpt en ny, då frågar hon om jag inte ville ha en till. Så ja, nu sitter jag här med en MotoRazr med ett 18 månaders abonnemang hos Tre. Duktigt Mia. Duktigt! Men vad gör man? Det är lätt att vara efterklok.

Knatade upp till Matte och Sara efter jobbet, satt där en stund. Sedan packade vi in oss i bilen och åkte ut till spillan. Och Per. Matte och han satt och spelade Fifa 08 och jag och Sara satt och svor åt hans dator som var löjligt seg. Även mitt irritationsmoment till dator är snabbare än det där. Hehe.
Kul hade vi i alla fall. Och.. Ja. Nej förresten.

Imorgon (idag) så åker jag först till pappa för att städa. Sedan efter det så bär det iväg till Barkarby för att träffa Maria och Ante igen. Ska bli underbart att komma bort ett tag. Sen att man träffar underbara människor på köpet är ju inget negativt.. Maria meddelade mig idag och sa att det finns 4 liter vin. Så det blir väl kanske inte helt och fullt nyktert. Men får väl hålla mig inne så jag inte stukar den andra foten med. Hehe.

Nej, nu ska jag linda min fot och försöka sova några timmar innan det är dags att gå upp igen.
Men det spelar väl egentligen ingen större roll. Hur mycket jag än sover så är jag fortfarande trött. Vintertrötthet? Jo, jag tackar jag. Så det räcker och blir över. I värsta fall får jag låna en kudde av maria och sova en timme eller två när jag kommer dit ner. Så jag inte är lika osocial som förra gången, somnade i soffan framför filmen vi tittade på. Hehe.

Nu, sängen! Godnatt!

This is how you make my tummy feel

Det är fel, så fel. Det är så jävla fel. Men ändå känns det så löjligt rätt. Vad fan håller jag på med? Det var ju bra som det var, varför gör du så? Du skulle inte göra så. Varför gjorde jag inget för att stoppa det? Nånstans långt därinne brinner kanske hoppet fortfarande. Jag vet ju hur det kommer bli. Det kommer bli som det alltid blir. Men den, kudden i soffan, doftar fortfarande som du, och jag kan inte släppa den. Men nu ska jag sluta innan jag skriver för mycket. Kan inte göra det av en eller flera anledningar.

"Lie to me
say that You need me
that's what I want to hear"

Ska sova nu. Försöka i alla fall.
Och jag hoppas att någon (hon vet nog vem hon är) kommer förstå mig. Vi har varit i samma sits. Hon vet att det är svårt.
Men jag ljuger om jag säger att han inte betyder massor fortfarande.
Förlåt!

Leka med elden

Vart ensam i studion hela dagen idag. Bossen var förkyld så. Hade en tatuering vid 12 och var färdig 12.30 typ. Stor idé liks. Matte, Sara och Sara kom förbi en sväng och pratade lite. Sedan hängde Matte och Sara på hit hem, köpte varsin sallad och umgicks. Pratat massa skit och bara existerat. Trevligt värre.
Och imorgon blir det filmkväll. Leker med elden. Vet inte varför. Får väl se vad det blir av det hela. Försöka duger, right?

Foten läker bra. Kan typ gå normalt igen. Känns typ bara när jag går i trappor osv.
Here we go again. Fick fatt i en låt. Inte lyssnat på den på ett tag. Men den är bra. Löjligt bra.



"I can't tell you baby what went wrong
I can't make you feel what you felt so long ago"

I just want you to know who I am

Goo Goo Dolls - Iris



"And I'd give up forever to touch you,
Cause I know that you feel me somehow.
You're the closest to heaven that I'll ever be,
And I don't want to go home right now."

Goodbye my lover

Foten gör inte fullt så ont idag. Svullnaden har gått ner något, kan stötta på foten mer idag än igår. Vilket är skönt.
Det betyder att jag slipper visa mig ute med kryckorna som är allt annat än heta. Hehe.
Imorgon ska jag träffa Matte och Sara en sväng på dagen efter att hon slutat skolan. Och sen framåt eftermiddagen/kvällen så skulle Zandra komma förbi.

Vissa dagar är behovet av närhet större än andra dagar. Vissa dagar saknar jag någon som bara är där. Någon som betyder lite mer än alla andra. Idag är en sådan dag. Idag är en sådan dag då man skulle vilja att någon ligger där på de andra kuddarna när man beslutar sig för att sova. Idag är en sådan dag när man vill att någon lägger armarna omkring en och viskar att man betyder sådär löjligt jättemycket. Jag har vänner som jag vet bryr sig om, men ibland räcker de inte till. Ibland vill man ha mer. Mer än de kan ge. Idag är en sådan dag. Kan vi inte bara låtsas att vi betyder lite mer för varandra än vi egentligen gör?

Hittade en skiva i helgen. James Blunt Goodbye my lover låg som första spår. Hade glömt hur bra den faktiskt var (är!). Så den har gått på repeat här en stund ikväll.



"I've kissed your lips and held your head
Shared your dreams and shared your bed
I know you well, I know your smell
I've been addicted to you."

Fill that void in my heart

Idag infann sig en enorm känsla av tomhet. Bara sådär. Hade jag vart ensam så hade jag troligen börjat gråta precis där och då.
Folk irriterar mig mest i allmänhet just för tillfället. Men jag orkar inte bry mig. Jag vet vilka som alltid kommer finnas där, vilka som alltid kommer vara ärliga, no matter what. Jag vet. Och de vet att jag vet. Så det behövs inga ord.

Fick frågan angående känslor idag. Rakt ut, pang på kom den. Och jag kan inte annat än erkänna att mitt hjärta kommer alltid slå extra hårt runt honom. Han kommer alltid ha en stor plats i mitt liv. Men jag vet att jag skulle inte palla. Hur gärna jag än vill så skulle det aldrig funka.

"Jag har saknat ditt skratt, jag har saknat ditt hår.
Jag har saknat att ringa ibland och berätta om hur det går."

Jag har världens finaste vänner. Dina vänner kan inte mäta sig över huvudtaget med de jag har hittat här. Älskar dem intill döden. Och det är inte bara ord. Vänner är förhoppningsvis det du har kvar när allt annat går till motattack och du inte har något att sätta emot. Men det är inte alla som har tur nog att hitta sådana som faktiskt hör de där orden som aldrig yttras. Det är ytterst få som har vänner som ser de tårar som aldrig fälls.

"Jag har saknat din hand, jag har saknat din röst.
Ensamma dagar har jag saknat ditt huvud, mot mitt bröst."

Nu är klockan 04.38 och det är dags för sängen.
Puss

In joy and sorrow

Ja, vad ska man göra? klockan är mitt i natten och jag är inte trött. Sara-söt ligger och halvsover (sover?) på den andra soffan med Signe på magen. Så gulligt så. Själv sitter man här, mtv är på och de spelar mer sugig musik än någonsin. Hörde dock en låt tidigare idag som jag diggade som fan, lite power-metal stuk över det hela, men skrev jag ner vad den hette? NEJ! så nu blir det till att hålla god min och hoppas på att de spelar den igen. Men det lär ju inte hända inom den närmaste framtiden, och absolut inte när jag tittar. Blöh! (minst sagt). Har dessutom suttit och lärt Sara en mening på spanska. Tienes la llave de mi corazon. Vackra ord.

Imorgon (idag) blir det dock utgång, med Sara-söt, Denise (kusinen) och hennes polare My. Ska bli trevligt. Får se till så det inte blir för mycket, för min egen del, för de andra är det rätt lugnt. Kanske. Förhoppningsvis.
Jag är kramig! Ge mig någon att krama på! Någon?

Kärat ner mig i en låt igen. Skräll. Det har ju aldrig hänt förr. Den är galet skön. HIM - In joy and sorrow

"oh girl, we are the same
we are young and lost and so afraid
there's no cure for the pain
no shelter from the rain
all our prayers seem to fail

in joy and sorrow my home's in your arms
in world so hollow
it's breaking my heart"