tisdag 18 mars 2008

Mitt hjärta är ditt

"Prata med mig, berätta. Det är alltid lättare att förstå då."
Jag vet det. Men ibland så vet man inte alltid varför man mår som man mår, och när du hela tiden ältar "varför är du sur?!" femhundrafemtioelva gånger så är det väl självklart att jag lackar? Det gör du med om folk tjatar.

På torsdag rymmer vi. 12.30 typ går tåget från stockholms central. 5 dagar hos mamma i dalsland. Det ska bli så skönt att komma iväg ett tag. Lite miljöombyte. Slippa tänka. Bara vara. Bara rå om varandra.

Testade idag igen. Mest på skoj, eller vad man ska säga. Men det gav inget resultat, det gav inte det resultat som vi hade hoppats på. Eller ja, för min del är det väl upp och ner på den fronten, men han vart helt klart besviken. Men händer det så händer det. Varför ha bråttom?
Älskar honom lika mycket ändå.

Lite drygt 1 vecka kvar tills hans fyller år nu. Har fortfarande ingen aning om vad jag ska ge honom. Eller ja, han ska få en ny ring till läppen men sen då? Haha, får väl införskaffa lite porriga underkläder och ge honom en het natt. Nej, men skämt och sido. Är det någon läsare som har något förslag?

Nej, nu ska jag gå in och joina älsklingen (sågverket) i sängen igen, och göra ett nytt försök med att sova.
Ska även försöka bättra mig vad gäller skrivandet här, har börjat få lite klagomål.. Hehe.

Nighty night, suckers!

måndag 17 mars 2008

You complete me

Två månader på onsdag. Två hela månader.
Vi har åkt berg-och-dal bana de senaste veckorna. Men det är vi. Det är så det ska vara. Älskar honom, som fan.

"Det stör mig något så förbannat att du inte kommer ihåg det vi pratade om. Jag vill också höra lite gulliga saker ibland."

Orden fastnade, och tårarna rann över. Jag älskar dig. Du sätter min värld i gungning. Och de gånger jag inte säger någonting så är det för att orden inte räcker till för att förklara hur jag känner.
Varje gång jag ser på dig så är det som om någon släpper lös flera miljoner fjärilar i min mage. Och när hela livet känns helt fucked up så hjälper det med att höra din röst i telefonen för att det ska kännas bättre.

Och jag vet inte vad mer man ska skriva egentligen, det känns bara som om hela bloggen handlar om honom. Men ja, det är så det är. Take it or leave it.

Just nu finns det sex miljarder, fyra hundra sjuttio miljoner, åtta hundra arton tusen, sex hundra sjuttio en människor runt om i världen.
Några är livrädda.. Några kommer hem.. Några ljuger för att klara av dagen.. Andra ser bara inte sanningen.. Några är onda och krigar mot det goda.. Några är goda och kämpar med det onda...
Sex miljarder människor -
sex miljarder själar...
Och ibland..
Så behöver du bara EN!

fredag 14 mars 2008

The best thing about tonite's that we’re not fighting
Because tonight will be the night that I will fall for you
Over again
Don’t make me change my mind



So breathe in so deep
Breathe me in
I’m yours to keep

Someone like you is impossible to find

torsdag 6 mars 2008

Du får mig att tappa balansen

Utan Dig är det svårt att hitta hem.
Och det gör så fruktansvärt ont att höra att man bör avsluta det. Från andra. Och det känns när Du säger att Du inte ska hindra mig om det är det jag vill göra. Men det är inte vad Du vill. Och det är inte vad JAG vill heller.

Jag älskar Dig.
Jag gör det. Så jävla mycket så hälften vore nog. Du är mitt liv. Du är den jag vill dela det med. Det är Dig jag vill leva med. Jag tänker inte ge upp bara för att alla andra inte tror att vi ska klara det. Den här gången är det på riktigt. Jag känner det. Och jag hoppas att Du känner det.

Jag har aldrig saknat, oroat mig för, en människa på det sättet som jag gjorde inatt. Det har aldrig gjort så ont att vara så fruktansvärt ovetande. Men sen, allt kändes så jävla bra, en sån jävla trygghet. Det har aldrig känts bättre att somna med Din arm om mig. Din värme mot min rygg. Dina andetag i min nacke, mot mina skulderblad. Och Dina ögon som ser rakt igenom mig, kändes det som. Dina ord som får mig att tappa andan. Din uppenbarelse som får mig att tappa balansen.

Du håller mitt hjärta i dina händer, och jag kommer aldrig att ta tillbaka det.
Utan Dig är jag ingenting.

Jag älskar dig, Per Erik Granberg!