Skavsår

Lillskruttan (som förövrigt numer tilltalas som Mathilda) lever rövare därinne. Känns som hon börjar möblera om så fort man slappnar av lite. Haha. Men det är bara mys! Nu kan man dessutom retas med henne genom att putta på magen, vilket resulterar i att man får en spark tillbaka.. Vi längtar oss tokiga!!
Idag är det i alla fall bara 90 dagar kvar, med andra ord 3 månader, exakt på dagen, kvar tills dess hon är beräknad att komma till oss.

Nu är julhelgen över i alla fall, och jag har blivit ett år äldre med. Fick en massa plock i julklapp. Av älsklingen fick jag;

• Christina Aguileras nya parfym Inspire + body lotion och duschcreme
• En hårtork med div. tillbehör så man kan få till extra volym och sådär

Och älsklingen fick en ny mobiltelefon av mig i julklapp då hans hade gått sönder. Sen fick vi massa nödvändiga saker av släkt och så. Däribland ett 220x200 cm täcke! så nu både räcker det och blir över. Hehe.

I lördags var vi ut och kikade lite i affärer och jag köpte mig ett par nya skor, och visst fan är det underbart innan man har gått in skorna ordentligt? Har i alla fall orkat dra på mig ett skavsår från helvete på vänster fot. Compeed is the shit!

Imorgon någon gång på morgonen ska jag och älsklingen ta oss en road trip, vi ska bege oss till dalsland för att fira nyår med mamma och småbröderna. Återkommer till Norrtälje den 4e januari igen.

Gott nytt år!

Dan före dan före dopparedan

Blev trött på att bara ha text som en header på bloggen, och roade mig lite med att göra en egen oavancerad sak i paint. Så om någon läser som är haj på html-koder gällande blogspot - kommentera!


I alla fall det är den 22 december, på onsdag är det julafton. Sjukt!
Igår var vi ut till svärföräldrarna och hämtade en gran, så nu luktar det jul härinne. Haha, ska klä den imorgon efter vi städat och så. Ska bli kul. Passade även på att klämma lite på våran vagn när vi ändå var därute. Den är såååå fin! Nu återstår bara ungefär 97 dagar kvar tills vi kan placera lillskruttan däri med.. Längtar så!

Har precis satt igång en till maskin med tvätt. Tvättar upp det sista så vi kan gömma undan tvättställningen imorgon med, så vi slipper ha den framme över jul. Var även upp och julhandlade igår, tänker inte skriva ut summan vi hamnade på. Haha. Men kan säga så att jag vill inte ens tänka på slutpriset för dom som drar ihop värsta släktkalasen varje jul. Hjälp! säger jag bara. Haha.

Nej, nu ska jag börja städa ur badrummet så vi har ett rum mindre att städa imorgon.
Haré gött!

11 månader // 100 dagar

Idag firar vi 11 månader. Känns helt sjukt egentligen. Det har gått 11 månader sen den där natten vi gick hem från M och N och min älskling klämmer ur sig att han fortfarande älskar mig. Och där var början på resten av mitt liv. 11 månader, 335 dagar sen det blev vi igen. Och den 5 februari så flyttade han in permanent. Endast 17 dagar efter att vi blev tillsammans. Snabbt tyckte vissa, men känns det rätt så gör det. Och det har ju gått bra trots att det var så snabbt.

Sen är det 6 månader sedan vi fick ett fint klarblått plus på en sticka och våran lilla tjej anmälde sin närvaro. Och nu har vi gått 180 dagar i hennes jäsning så med andra ord är det enbart 100 dagar kvar tills vi har henne här. Förutsatt att hon planerar att vara punktlig. Och är hon det så har vi henne hos oss den 29 mars 2009. Älskar henne som tokiga redan nu!

Idag är det bara massa kärlek helt enkelt. Take it or leave it!

Torsdag

Igår var vi hos barnmorskan igen. Vågen visade att jag gått upp 3 kilo allt som allt hittills, och fortsätter det såhär så är det lugna puckar, då är det inte så mycket att göra sig av med sen. Hehe. Och ingen är gladare än jag!! Blodvärdet hade gått upp det med, vilket känns bra, det har gått från 106 till 120, men jag skulle fortsätta med järntabletterna 2 gånger om dagen. Vilket suger lite grann, men vad gör man inte?
Fick lyssna lite på hjärtat med, och slagen varierade mellan 150-153 slag så det var bra. Sf-måttet låg på 25 cm så det var bra det med. Höll sig till kurvan. Hoppas det fortsätter så.

Skruttan känner jag typ hela tiden nu. Sällan hon ligger still när jag sitter still. Och allra mest rör hon sig när vi ska sova (!) vad är det om liksom? Det är ju inte lite svårt att somna när någon ligger och sparkar i sidan på magen rätt ner i madrassen?

Nej, nu ska jag packa in älsklingens julklapp. Tänker inte skriva ut vad det är, i och med att jag inte vet när han är inne här och läser, så det är säkrast att låta bli. Haha.

Älskar min hane och vårat hjärta därinne.

En vecka

Haha, det är helt jävla sjukt när man tänker efter, nästa vecka är det julafton. Nästa onsdag. Helt sjukt. Så med andra ord blir jag ett år äldre nästa torsdag. Det går fort. Det är väl det minsta man kan säga.
Nog om det.

Sitter och lyssnar på Nightwish och jag hade fan glömt (fattar ni - GLÖMT!) hur jävla bra dom faktiskt var (och är). Shame on me! Gillade dock mer när Tarja sjöng så. Men men. Life goes on.
Idag ska vi i alla fall till BM igen, väga, mäta mage och lyssna på hjärtat. Så ska jag även be om att dom ska kolla mitt blodvärde för att se om det ändrats något, vill gärna komma ner till att få äta järntabletter EN gång om dagen istället för TVÅ. Just nu så suger det, för man måste planera hur man ska äta, och det är lite lagom tröttsamt sådär. Så jag håller tummarna.

Ska även iväg och handla lite sen efter vi har vart hos BM, handla hem så vi klarar oss fram till jul med mat och så. På söndag ska vi handla hem allt som vi ska äta på jul så. Även lite så man kan börja fixa lite med julgodiset. Hehe. Kommer bli mys.

Nej, vika in tvätten nu. Jättekul verkligen, men vad gör man? Har i alla fall tvättat upp allting snart så vi kan gömma undan tvättställningen ett tag, skönt!

Det bor en vild flicka i mig

Som rubriken lyder;
Det bor en vild flicka i mig. Det började igårkväll när jag gick och la mig, hon bökade runt som bara fan därinne - iofs inte så konstigt - börjar väl bli trångt - ropade i alla fall på min hane så han skulle få känna lite han med, men det höll vårat hjärta minsann inte med om, utan direkt han la sin hand på magen så vart det tvärlugnt. Haha. Varpå älsklingen säger "hon tycker inte om mig". I alla fall, han gick ut och satte sig i soffan igen, och vad händer? Jo, hon sätter igång igen. Snacka om att inte vilja ge sig till känna när det gäller pappa.


Vaknade förövrigt av att hon bökade runt imorse, fick en avhyvling strax under revbenen, gjorde dock inte ont - men det kändes. Efter någon minut viskar älsklingen "var det hon som sparkade nu? Jag kände!!"
Så summan av kardemumman är i alla fall att det känns bra att han börjar få känna lite han med, så det blir verklighet. Har sagts förut och det kan sägas igen. Och jag behöver väl knappast inte säga att vi längtar som tokiga fram till 29 mars (förutsatt att hon verkligen tänkt kika ut då)??


Annars så händer det inte så mycket. Vädret är grått och man är trött mest hela tiden. Räknar ner till jul typ. Haha. Nej men det är allmänt lugnt.
Här nedan följer en bild med uppdatering av magen. M tyckte att hon ville ha en uppdatering så. Bilderna är i alla fall från v. 4-5 t.o.m. v. 24. Enjoy!

Storstädning

Yeah igår blev det storstädning, och detta innefattade även putsa fönster, och det behövdes. Fy fan så dom såg ut. Och nu har man satt upp nya fina gardiner med, som ska sitta över jul och allt det där. Galet fint!

På schemat idag så står det att vi ska åka till Harka och titta på en barnvagn. En Emmaljunga Duo-vagn. En 06:a, så den är relativt ny. Liggdelen är i alla fall beige och sittdelen är röd/svart, i priset så ingick även ett solparasoll, svart skötväska och en svart vinteråkpåse. 3500:- för alltihop, jävligt överkomligt pris om man tittar på vad en ny vagna i dagsläget kostar. Så får väl se om vi kommer hem med en vagn eller inte.

Sen ikväll så skulle väl M och S komma förbi. Annars blir det det vanliga, idol (hoppas på att den lilla igeln robin åker ut) och existera. Nej, nu ska jag försöka få tag på M igen och höra efter om vi kan komma och hämta bordet och stolarna imorgon, bara så vi vet om älsklingen ska ta chevan hem eller inte. Ja ja, det ger sig.

"Hej mitt vinterland...

... ta och försvinn!"
Snöar idag igen, och hur tröttsamt är det inte? Lider med min andra halva som, även idag, fick pallra sig ur sängen vid 02.30 för att åka ut och ploga, och han kommer förmodligen vara ute till kvällen idag igen. Funtar allvarligt på att ta honom under armen, råna en värdetransport och åka till någonstans varmt, där det finns ingen snö alls.

Själv roar man sig med att tvätta, vika tvätt, förbanna snön och städar. Har även skickat in räkningarna idag så nu har man det gjort. Skönt. Slippa tänka mer på det den här månaden.
Signe gillar dock inte när jag använder dammsugaren, men måste man så måste man. Har även pysslat om våran grönsak här i vardagsrummet, gett den lite kärlek, duschat den lite så man får bort allt damm från bladen. Är i alla fall helt fascinerad över att den fortfarande lever. Den och aloe vera växterna vi fick av M. Cred till oss!

Nej, nu ska jag vara huslig och fortsätta städa. Men först ska jag komponera ihop ett fint sms och göra klart för min hane att jag saknar honom.

Have fun!

Snö!

Det är totalt snökaos ute. Jag har dragit ner persiennerna i vardagsrummet igen, hade dom uppe ett tag förut, men nu är jag trött på att se skiten så...
Och nu sitter jag här och väntar på att tvätten ska bli klar så jag får något att göra igen.. Har målat lite i köket, men det har inte riktigt gått som jag har velat att det skulle gå idag, har inte kunnat måla mer än typ 15 min åt gången då det har snurrat till utav bara helvete. Men men, det är småfix kvar och det kan man ta sen fast det är grejer uppe så det löser sig nog.

Vaknade vid 02.30 idag av att älsklingen pratade med sin far i telefon om huruvida dom skulle ut eller inte, men han åkte vid typ 03 nånting för att åka och ploga. Och han har fortfarande inte kommit hem. Under natten hade det kommit typ en halvmeter snö, lite skillnad mot de där 2 dm dom hade sagt skulle komma. Och nu under dagen har det kommit ännu mer så det är galet mycket snö ute. Och det suger! För nu kommer det bli som alla andra år att snön kommer tidigt och sen blir det ingenting vid jul och vad får vi då? Jo, en grå och fruktansvärt trist julafton! Men men, det blir nog bra ändå, det blir våran första (och enda) jul tillsammans. Så det blir nog mys ändå.

Saknar min hane!!!
Han kommer väl hem runt 23 trodde han. Får hoppas att det blir så, vill inte gå och lägga mig själv. Även om jag gör det så kommer jag förmodligen inte kunna somna, det är galet svårt att göra det utan honom. Behöver ha hans andetag i nacken. Han är mitt allt.

Nej, nu ska jag räta ut ryggen för skruttan sprattlar mot byxlinningen och gillar nog inte alls att jag sitter såhär framåtlutad såhär länge. Älskar vårat lilla underverk!

Snö och filmkväll

yeah, flyger solo ikväll, eller ja, nästan. Min andra halva är hos M och leker lite och kommer väl förmodligen hem senare inatt.
Nu sitter jag här och förbannar snön utanför fönstret, tröttsamt skitväder. Kallt, blött och halt. Bort!!
Väntar även på S och M som ska komma hit och leka med mig här i min ensamhet. Dom har tydligen laddat upp med fler filmer än 1 och färre än 5 som vi ska titta på ikväll, så vi har att göra. Funtar även på att poppa lite popcorn till det, blir nog nice..

Nu är det typ bara en vecka kvar tills första advent, satan det går fort! Snart är det julafton, grattis till mig och nyårsafton. Sen är det bara 3 månader kvar tills vårat lilla underverk är här hos oss. Längtar så! Nej, nu ska jag återgå till att titta på slutet på Bring it on! filmen suger men vad gör man?

Over and out!
Älskar dig Per Erik Granberg och våran skrutta därinne!

Stick i fingret och färg på kläderna

Yees, idag så stod besök hos BM i almanackan. Skulle kolla glukos och lite sådant. Jag skulle hur som helst vara där klockan 08.00 (och ni som känner mig vet att det är väldigt, vääääldigt tidigt i min värld) och jag fick inte ha ätit någonting sen efter 22.00 igår kväll. Och ni vet hur det är, när man inte får göra nånting så vill man det ännu mer, som ett barn i trotsåldern typ.

I alla fall, "det här är inga problem tänkte jag, för jag är ju aldrig hungrig på morgonen.".. trodde jag. Imorse var jag galet hungrig. Men det var ju bara att hålla igen och traska ner till mottagningen där de stack mig i fingret (kalla mig löjlig, men jag tycker det gör skitont) och kollade hur mitt blodsocker låg, man fick inte ligga över 7 och jag låg på 4,3, vilket var bra. Sedan, fick jag hälla i mig lite drygt 3 dl sockerlösning - och tro mig, det är vidrigt!!! Sen blev jag parkerad i väntrummet och fick snällt sitta där och se glad ut i lite drygt 2 timmar - tacka fan för musik i mobilen och att jag fick med mig hörlurarna, annars hade jag säkerligen klättrat på väggarna efter en kvart. I alla fall, klockan blev 09.55 och det var dags att sticka lite till i fingret för att kolla igen, och den här gången fick man inte ligga över 12,3 och jag låg på 6,0 så det var lugna puckar där med..

MEN! Läkaren kollade även blodvärdet på mig och det visade sig att det låg lite för lågt och med det menas att jag inte slipper järntabletterna, utan det var bara till att le lite fånigt och traska bort till apoteket och införskaffa det. Och jag kan ju inte säga annat än att det inte var några direkta glädjeskutt över det. Men men. Förhoppningsvis ser det bättre ut vid nästa besök och så kanske man kan slippa skiten. Men nu är det bara att le och se glad ut!

Har även vart upp till Franks Färg och införskaffat mer snickerifärg så nu är snart allt, som ska vara vitt, vitt. Och sen när min andra hälft kommer hem så ska vi börja kladda färg på väggarna. Det här blir nice det. Rätt trött på att måla vitt nu kan jag säga. Haha. Men det blir bra i slutändan. Och nästa helg så blir det förmodligen att åka till hallsta och hämta vårat köksbord. Så vi kan få det åtminstone liiite fint till advent, även om det kommer se skabb ut med de gamla luckorna då vi inte har råd att lackera dom före jul. Men vad gör man. Vi är en liten bit på väg i alla fall..

Lillskruttan bökar runt mer och mer därinne, och det speciellt om jag sitter framåtlutad, antar att det blir trångt därinne då, för då buffar det lite mysigt runt där byxlinningen sitter. Våran lilla älskling.

Nu ska jag fortsätta måla i alla fall..
Enjoy!

Love, love, LOVE!

Nu känns det som det är dags för en liten uppdatering.
Vi har gått mer än halva tiden, och har 131 dagar kvar. Magen börjar göra sig synlig även under kläder - vilket får mig att känna mig som en strandad val. Haha, nej men skämt och sido, kände mig som det ända fram tills vi var på återbesök hos BM och det visade sig att jag bara gått upp 1 kg på typ 2 månader, och fortsätter det i den takten så ska jag inte klaga - livrädd för att gå upp allt, jag gått ner, igen och få ett helvete sen för att bli av med det. Men men. Det är ju upp till mig hur jag lever och så. Så det kommer nog gå bra.

Imorse blev jag "väckt" av lillskruttan som buttade till utav bara den rakt i ena sidan. Sprattlade till lite igår kväll med så nu kanske man kan få börja känna av henne lite mera.

Imorgon har vi vart tillsammans i 10 månader, och vi har precis 130 dagar kvar till BF, om hon behagar komma i tid vill säga..

I övrigt så har vi äntligen börjat renovera lite i köket, vilket vi har pratat om att börja göra väldigt länge. Än så länge har vi;

• Satt igen dörren mellan köket och sovrummet
• Spacklat och slipat väggarna
• Målat taket
• Börjat måla foder runt skåp och fönster
• Målat elementen
  

och så återstår följande;

• Måla väggar
• Lämna in luckor på lackering (men det blir efter jul)
• Måla foder en gång till
• Måla lister
• Hämta ett annat köksbord och kökssoffa
• och lite annat lull-lull, som det så fint heter..
  

Det kommer bli så j*vla bra när det är klart. Men får ta det i etapper, blir så dyrt annars. Hehe. Hur som helst, kommer slänga upp före och efter bilder sen när allt är klart i alla fall.

Nej, nu ska jag återgå till att göra ingenting och vila min stackars rygg.

Älskar min hane och våran lillskrutta i magen mest över allt!

Congratulations

Idag ägnar vi alla en tanke åt min svärfar som fyller ett år äldre. Samt en gammal klasskamrat och vän som även hon fyller ett år äldre, ett år närmare halvvägs till 50.

Grattis grattis!

Älskar dig mer än allt

Den 30/10 klockan 11.30 skulle vi infinna oss på Odenplans Läkarhus. För att få se vårat lilla underverk. Och här är första bilden på henne. Vi väntar en liten flicka. Och hon förväntas anlända till oss den 29 mars 2009, såvida hon inte beslutar sig för att komma senare alternativt tidigare.

Det känns i alla fall mer verkligt nu än för några veckor sedan. Fortfarande overkligt dock. Hon var i alla fall väldigt lugn, rörde sig väldigt sparsamt därinne, viftade lite med händerna men inga större rörelser så. Fick även reda på att moderkakan ligger i framvägg, så det kommer ta ett tag till innan man kommer känna av henne utifrån. Längtar så! Även för älsklingens skull, så han får känna av att hon faktiskt finns där. Nästa onsdag ska vi i alla fall till barnmorskan och lyssna lite på hjärtat.

Älskar dig mest Per Erik Granberg. Och våran lilla flicka därinne.

Du är allt

Idag är det dan före dan. Det känns som det.
Imorgon förmiddag blir det till att hoppa på en buss för oss, och styra kosan mot Odenplans läkarhus för att få ta en titt på vårat lilla mirakel.
Så får väl se hur mycket sova det blir inatt.. Haha.

Älskar min hane och det lilla knytet därinne mest!

"Lilla du där inne
jag undrar så vem du är
Att jag vet så lite om dig
fast du redan är här

Är det dina tår jag känner?
Är det ditt hjärta jag hör slå?
Är det sant att du har ögon och naglar
och en mage att pussa på?

Jag vet så lite om dig
fast du redan är här.
Men jag älskar dig som tokig
vem du än är..."

Lilla Du därinne

För nu inbillar jag mig att det har börjat synas.

Du är på dag 113 av 280. (40,4%).

Du är i vecka 17.

Du har gått 16 fulla veckor och 0 fulla dagar (v16+0).

Du är i 4:e kalendermånaden.

Du är i 5:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).

Du är i trimester två.

Beräknat förlossningsdatum Sön 29 mar 2009

Du har 167 dagar kvar till förlossning.

Du: För många börjar magen synas ordentligt nu. Men det är väldigt individuellt och om din mage inte synsså ska du inte oroa dig - den kommer.

Fostret: Barnet är ca 17 cm långt och väger ca. 135 gram. Huvudet är cirka 4 cm i diameter, medan fötterna är cirka 2 cm långa. Det bildas ett värmereglerande fettlager på ytan av fostret som kallas vernix.

Älskar min hane mest. Han är den enda som får mig att känna mig fullkomligt trygg.

You touch every place in my heart

yees;
nu sitter man här då, i en mer eller mindre kliniskt ren lägenhet, har städat i två dagar i streck. Gjorde sista rycket igår och vände upp och ner på allt. Ordagrant typ. Städade bakom både tvättmaskin, spis och kylskåp. Säger inte mer än att det behövdes.
I alla fall, lagom till att jag var klar så kom älsklingen hem och tjoade i dörren och undrade om jag hade städat nu när vi fick finbesök, pappa + familj hade kommit precis när älsklingen kom hem från jobbet så. Eller ja, dom var inte med allihopa, R var hos någon kompis och lekte så det passade sig minsann inte att åka till norrtälje för hans del..
Men A var med och hon var nöjd då hon fick en massa avlagda örhängen som jag hade och inte kan använde längre, pga töjningarna. Och de passar bättre på henne än mig i vilket fall som helst.

I alla fall. Idag blir det mys för hela slanten. Ringde till älsklingen och sa att jag minsann hade lite planer för oss idag. Så ska mysa till det ordentligt, har lite saker i görningen. Och han är ganska nyfiken kan tilläggas. Men den som väntar på något gott.
Avancerad matlagning (eller inte) står på menyn idag med. Ska experimentera lite grann utifrån en befintligt recept som blev misslyckat sist jag gjorde det. Så idag blir det lite egna ändringar så får hoppas på det bästa. En del av innehållet blir dock kyckling, kokosmjölk, kokos, thai-krydda, och vitlök (givetvis). Hålla alla tummar som går för att det ska bli lyckat.

Har pratat med min kära moster idag med. Och hon nämde lite saker inför ultraljudet så det ska kollas upp. För man kan tydligen ta med sig videoband/dvd så kan de spela in ultraljudet så man får med sig det hem. Och DET tål ju att forskas lite i, för det är ju en självklarhet såklart. Om inte annat är det ju bara att ta med sig ett band/dvd och fråga på plats, går det så går det..

Nej, ta tag i disken nu kanske..

Baby, I'm amazed by you

Dagens Låt: Lonestar - Amazed (Baby I'm amazed by you)

"Baby you surround me
You touch every place in my heart"



"I don't know how you do what you do
I'm so in love with you
It just keeps getting better
I want to spend the rest of my life
With you by my side
Forever and ever
Every little thing that you do
Baby, I'm amazed by you"

Jag är gravid vad är din ursäkt?

Jää, flyger solo ikväll.
Min hane är ute och leker med M, så han kommer väl ramla in nån gång här senare framåt klockan sent.
Saknar honom, som fan.

Det är lite komiskt i alla fall när man kommer på sig själv med att stå framför spegeln och titta på magen. Haha, ungefär som; det syns om man tittar jätte jätte noga. Men det är väl bara inbillning. På morgonen kan man i alla fall ana mage. Hoppas att det behagar komma fram en liten kula snart. Vill att det ska synas.
Men bara för att man vill det så kanske det inte kommer synas. Alls. Hoppas på förstnämda i alla fall.

Imorgon blir det i alla fall till att knata runt i affärer. Mitt hjärta har sagt att han vill följa med så han får snällt följa med, hur bakfull han än är.
Måste hitta present till lillebror som fyller 6 på söndag och en sen födelsedagspresent till lillasyster som fyllde 8 i somras, men missade att åka dit.. shame on me!

Nu ska jag återgå till att titta på idol, och sedan blir det väl att dra någon film enbart för att somna på soffan. Får se vad som händer.

Älskar dig mest, Per Erik Granberg!

1 månad kvar

Idag är det ganska precis en månad kvar tills vi får se det lilla knyttet i magen. En evig väntan känns det som..
Väntar dessutom på att det ska börja leva om därinne så man känner att det är på riktigt.

Du är på dag 100 av 280. (35.7%).
Du är i vecka 15.
Du har gått 14 fulla veckor och 1 full dag (v14+1).
Du är i 3e kalendermånaden.
Du är i 4e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum Sön 29 mars 2009.
Du har 180 dagar kvar till förlossning.

Nej, om man skulle försätta gå loss i köket kanske som jag började med igår, höststädning for the win.
Älskar min hane mest.

Sometimes when we touch

Fick hem en kallelse för ultraljud igår..:)
Vi ska dit den 30 oktober 11.30, då ska vi äntligen få se det lilla livet som ligger därinne.
Idag har vi varit tillsammans i 8 månader och han är det finaste jag har.




All through your life
I'll be by your side
Till death do us part
Baby, I'll be your friend
My love will never end
Till death do us part

240 dagar

Igår var vi till barnmorskan för att skriva in oss. Äntligen!
Vart en massa frågor om ärftliga sjukdomar osv, samt så tappade hon mig på lite blod för att skicka in och testa för lite sjukdomar - rutinmässigt. Sen även lite tester vad gäller blodtryck, blodvärde osv. Och allt som man kunde få reda på sådär direkt såg bra ut.

Idag går vi in i v. 13 så nu är det typ 5 veckor kvar tills vi förmodligen ska till odenplan och göra ultraljud - yey!! - men kommer få kallelse hem i brevlådan så.. men det blir någon gång under v. 18 i alla fall. Sedan i v. 20 så ska vi tillbaka till BM och få lyssna på hjärtljuden. Men just för tillfället så är det bara en evig väntan. Igen.
Har i alla fall fått ett ungefärligt beräknat datum nu, det är tänkt att den lille ska kika ut den 29 mars! två dagar efter älsklingens födelsedag. Så det kan lika gärna bli på samma dag..

Har i alla fall bytt lösenord här till bloggen för tredje gången nu, så nu kanske mina inlägg kan få vara ifred utan att någon loggar in och ändrar.

Älskar min hane och den lille i magen, mer än allt.

Orka!

Så sitter man här och pressar Daughtry. Wonderful!
Mår illa som en gnu, spenderade gårdagen med att sitta med huvudet i toaletten, det var jättekul. Eller inte.
Lekt med S. och E. en sväng idag.
Flyger solo nu ikväll, älsklingen är hos M. och umgås, pallade inte följa med så. Så ikväll blir det väl idol och american pie 2 för min del tills han kommer hem.

Nä, orka engagera sig här. ska återgå till att spela snes.

Mors!

Truly Madly Deeply

Nu sitter jag här. Igen. Applåd till mig. Eller något åt det hållet.
Har precis satt igång andra maskinen med tvätt för dagen, duktigt värre, och jag saknar min hane fruktansvärt mycket. Han ska jobba över så idag får man snällt äta ensam och det är ju kul. Eller inte. Det kanske inte händer så ofta, men det spelar ingen roll. Det är fortfarande inte kul att äta ensam.

Hur som helst så gjorde han min dag idag, med hjälp av ett sms;
"Ville bara säga att jag älskar dej Du e allt för mej"
Tänk att de där få kantiga bokstäverna kan lysa upp ens liv sådär fruktansvärt löjligt mycket. Vet att han gör det, men man behöver höra det ibland, och även om man får höra det ofta så behöver man ändå få det bekräftat sådär nån gång ibland.

Så att man kan ta till sig det och känna det ända ner till tåspetsarna.

Han är i alla fall den enda som får mitt hjärta att slå ett extra slag bara genom att se honom.

Because you loved me

Känns som det är dags för en liten uppdatering här nu va?
Är ju mer än 2 månader sedan jag skrev något, och det har väl kanske hänt lite som kan vara värt att skriva om.
So, here it goes;

Min bättre och andra hälft har varit en jävligt stor del av mitt hjärta i över 7 månader nu, och jag älskar honom mer än någonsin, take that all you bitches!
Och inte nog med det...
Det bästa av oss båda finns nu inuti mig och kikar förmodligen ut i slutet på mars, början av april. Om vi har räknat rätt vill säga. Får troligen ett lite mer säkert datum den 15 september när vi ska till BM och skriva in oss.
Lyckan är otroligt stor, och H*n kommer vara mer än välkommen när det väl är dags. H*n ÄR mer än välkommen redan nu.

Vi har även hunnit med en 36 timmars kryssning till helsingfors, var riktigt mysigt att få komma iväg och bara rå om varandra. Fick även en mysig stund i Helsingfors som fylldes med lite kultur och shopping.

Anyways, orkar inte skriva mer nu, ska ta hand om tvätten så jag har en anledning att dra mig.
Men men, ett livstecken i alla fall, och JA, jag ska försöka bättra mig på att uppdatera här.

Den här låten blir tillägnad min andra hälft, för allt i texten säger det jag vill säga.



" I'm everything I am
Because you loved me"

151 dagar

5 månader idag. 151 dagar, det känns inte som det.
Men en sak är säker, jag älskar honom mer än någonsin.

Härifrån till evigheten.

"And the songs they get louder
Each one better than before

And you're singing the song
Thinking this is the life
And you wake up in the morning and you're head feels twice the size
Where you gonna go? Where you gonna go?
Where you gonna sleep tonight?!"

All the way 4 U

Poets of the fall säger inget mer än så. Deras musik är kärlek. Hittade deras senaste skiva (Carnival of rust) i skivhyllan. Fick den (och lite andra skivor) i original av en bekant när jag tatuerade hans tjej. Men har inte lyssnat så vidare mycket på den, förrän nu. Och det är kärlek. Och jag hatar mig själv för att jag inte har lyssnat mer på dom. JÄVLAR säger jag bara!

Och givetvis finns det en låt på denna skiva som jag rakt upp och ner dedikerar till min andra halva. "All the way/4U".
Du får tro vad du vill, men jag gör allt för dig. Utan att tveka.
Så, Per Erik Granberg, den här är till dig. Jag önskar jag kunde förklara hur jävla mycket jag älskar dig, men orden räcker inte till.




"Oh my love, if it's all I can do, I'll take the fall 4 U
cos I will soar when I lay down with you and give my all 4 U"

"Det tror jag då rakt inte!"

Ja, vad säger man? Igår kväll låg jag och älsklingen och diskuterade bröststorlekar. Man har inte roligare än man gör sig, right? Haha
Så kom vi in på Frugans bröst. Men vi var inte helt säkra på vem av oss som hade rätt, så vi var ju tvungna att ringa upp henne och fråga. Älsklingen frågade, och när jag väl fick telefonen så var hennes första kommentar;
"Vad är det för snack om MINA bröst?! Vadå, tycker du att jag har SMÅ bröst!?"
Jäjä, nu är det problemet ur världen i alla fall.

Nu sitter jag här och väntar på att klockan ska bli lite mer och på att Z. ska komma hit och tatuera sig. Få in lite pengar, aldrig fel.
Har även roat mig lite på bilddagboken i brist på annan sysselsättning.

Nej nu ska jag försöka göra lite nytta. Eller nåt åt det hållet i alla fall. Det låter bra.

Härifrån till evigheten

4 månader idag och det är lite som skulle behöva komma ut.

Per Erik Granberg;
Även om jag skulle försöka förklara för dig vad du betyder för mig, eller hur mycket mitt hjärta värker då vassa ord flyger genom luften, även om jag skulle försöka förklara hur mycket jag saknar dig när du inte är här – så skulle orden inte räcka till. För det finns inte ett enda ord som är stort nog för att förklara den känslan du ger mig. Jag älskar dig räcker inte till.

Det är dig jag ska leva med, det är du som gör mig hel. Mitt hjärta tillhör dig, mina tankar är alltid hos dig. Hos dig är jag stark, hos dig är jag underbar.
Du är kärlek personifierad.

Jag älskar dig mer än livet!



"Thank you for loving me
For being my eyes
When I couldn't see
You parted my lips
When I couldn't breathe
Thank you for loving me"

I do it for you

Bistro igår med Mats och Nenne. Det var trevligt. Den sista lakrits-shoten drog sitt strå till stacken och jag var lite lagom onykter när vi drog hem. Älsklingen fick dessutom upp mig på dansgolvet, 2 gånger. (Kan tilläggas att båda gångerna så var det lugna låtar). Första gången när Mats sjöng "(Everything I do) I do it for you", han manade oss att gå upp då älsklingen hade önskat den låten. Så nu har vi utnämt den till våran låt. Inget slår Nennes kommentar när vi kom och satte oss igen i alla fall;
"Ni hånglade ju genom hela låten. Jag såg allt. Haha".

Kort inlägg för jag har inget större att skriva om så, och sen orkar jag inte heller. Haha.
Men idag kommer det med en låt med. Våran låt.

Älskar honom så jävla mycket att hälften vore nog.

Mitt hjärta är ditt

"Prata med mig, berätta. Det är alltid lättare att förstå då."
Jag vet det. Men ibland så vet man inte alltid varför man mår som man mår, och när du hela tiden ältar "varför är du sur?!" femhundrafemtioelva gånger så är det väl självklart att jag lackar? Det gör du med om folk tjatar.

På torsdag rymmer vi. 12.30 typ går tåget från stockholms central. 5 dagar hos mamma i dalsland. Det ska bli så skönt att komma iväg ett tag. Lite miljöombyte. Slippa tänka. Bara vara. Bara rå om varandra.

Testade idag igen. Mest på skoj, eller vad man ska säga. Men det gav inget resultat, det gav inte det resultat som vi hade hoppats på. Eller ja, för min del är det väl upp och ner på den fronten, men han vart helt klart besviken. Men händer det så händer det. Varför ha bråttom?
Älskar honom lika mycket ändå.

Lite drygt 1 vecka kvar tills hans fyller år nu. Har fortfarande ingen aning om vad jag ska ge honom. Eller ja, han ska få en ny ring till läppen men sen då? Haha, får väl införskaffa lite porriga underkläder och ge honom en het natt. Nej, men skämt och sido. Är det någon läsare som har något förslag?

Nej, nu ska jag gå in och joina älsklingen (sågverket) i sängen igen, och göra ett nytt försök med att sova.
Ska även försöka bättra mig vad gäller skrivandet här, har börjat få lite klagomål.. Hehe.

Nighty night, suckers!

You complete me

Två månader på onsdag. Två hela månader.
Vi har åkt berg-och-dal bana de senaste veckorna. Men det är vi. Det är så det ska vara. Älskar honom, som fan.

"Det stör mig något så förbannat att du inte kommer ihåg det vi pratade om. Jag vill också höra lite gulliga saker ibland."

Orden fastnade, och tårarna rann över. Jag älskar dig. Du sätter min värld i gungning. Och de gånger jag inte säger någonting så är det för att orden inte räcker till för att förklara hur jag känner.
Varje gång jag ser på dig så är det som om någon släpper lös flera miljoner fjärilar i min mage. Och när hela livet känns helt fucked up så hjälper det med att höra din röst i telefonen för att det ska kännas bättre.

Och jag vet inte vad mer man ska skriva egentligen, det känns bara som om hela bloggen handlar om honom. Men ja, det är så det är. Take it or leave it.

Just nu finns det sex miljarder, fyra hundra sjuttio miljoner, åtta hundra arton tusen, sex hundra sjuttio en människor runt om i världen.
Några är livrädda.. Några kommer hem.. Några ljuger för att klara av dagen.. Andra ser bara inte sanningen.. Några är onda och krigar mot det goda.. Några är goda och kämpar med det onda...
Sex miljarder människor -
sex miljarder själar...
Och ibland..
Så behöver du bara EN!

The best thing about tonite's that we’re not fighting
Because tonight will be the night that I will fall for you
Over again
Don’t make me change my mind



So breathe in so deep
Breathe me in
I’m yours to keep

Someone like you is impossible to find

Du får mig att tappa balansen

Utan Dig är det svårt att hitta hem.
Och det gör så fruktansvärt ont att höra att man bör avsluta det. Från andra. Och det känns när Du säger att Du inte ska hindra mig om det är det jag vill göra. Men det är inte vad Du vill. Och det är inte vad JAG vill heller.

Jag älskar Dig.
Jag gör det. Så jävla mycket så hälften vore nog. Du är mitt liv. Du är den jag vill dela det med. Det är Dig jag vill leva med. Jag tänker inte ge upp bara för att alla andra inte tror att vi ska klara det. Den här gången är det på riktigt. Jag känner det. Och jag hoppas att Du känner det.

Jag har aldrig saknat, oroat mig för, en människa på det sättet som jag gjorde inatt. Det har aldrig gjort så ont att vara så fruktansvärt ovetande. Men sen, allt kändes så jävla bra, en sån jävla trygghet. Det har aldrig känts bättre att somna med Din arm om mig. Din värme mot min rygg. Dina andetag i min nacke, mot mina skulderblad. Och Dina ögon som ser rakt igenom mig, kändes det som. Dina ord som får mig att tappa andan. Din uppenbarelse som får mig att tappa balansen.

Du håller mitt hjärta i dina händer, och jag kommer aldrig att ta tillbaka det.
Utan Dig är jag ingenting.

Jag älskar dig, Per Erik Granberg!

Du är det jag behöver

"Mitt hjärta är alltid där du är."
Det är så det ligger till. Det är så det alltid varit. Det är så det alltid kommer att vara. Men det känns som om folk vill på något sätt sätta käppar i hjulen. Jag blir less, irriterad, förbannad, välj själv. Jag litar på honom, det gör jag.
Men kan man egentligen klandra mig för att jag reagerar?
Ska jag bara sitta snällt i ett hörn och låta snacket ha sin gång?
Nej, det tänker jag inte göra.

Han är den jag vill dela mitt liv med.
Jag älskar honom mer än ord kan beskriva.
Och jag offrar mitt liv för honom på en hundradels sekund.

Carry you home

Mamma och lillebror har vart här i snart en vecka. Eller ja, Pontus har sovit här sen de kom och mamma nån gång emellanåt.. Men imorgon ska de bege sig hemåt.
Älskling och jag bokade även tågbiljetter igår, så påskhelgen ska vi spendera hemma hos mamma i dalsland. Ska visa honom hålan som Gud glömde..

Till sak; igår var han helt jävla underbar. Lät bli datorn hela kvällen, och var allmänt kramig. Mer av det tack! Sen låg vi och pratade igårkväll, och han gjorde ganska klart för mig att jag var hans tjej och att han inte ville förlora mig.
Varpå jag kontrade med att han kommer aldrig att göra det, han har aldrig gjort det. Mitt hjärta har alltid tillhört honom.
Nu ska vi bara få resten av världen att sluta tvivla på oss och istället glädja sig för oss till 110%, för som det känns just nu så är det jag och han mot världen.

Förstår inte varför folk inte förstår. Vi hör ihop. Det är såhär det ska vara.



"A song for your heart, but when it is quiet,
I know what it means and I'll carry you home.
I'll carry you home."

Jag håller dig hårt

"Aldrig har kärlek drabbat mig så
Och jag vetatt jag är hopplöst svår ibland

Men aldrig, aldrig att jag
tänker låta något ont
hända dig, jag håller dig hårt
tätt intill mig genom regn och blåst

och alltid, alltid att jag
kommer vaka över dig
igenom mörkret, jag leder dig
jag finns i varje steg du tar
så du behöver aldrig mer vara rädd

Ingen ser, och ingen vet
hur du lyser och hur du fångar upp
min skugga när jag är svag"

Dessvärre gör jag ju det

Vi hade parmiddag här igår. Gud vad vuxet det lät då. "Parmiddag". Hah.
Nej, men det var jag, Per, Mats och Nenne. Vi kirrade tre-rätters. Värsta avancerat. Typ. Eller något. Till förrätt hade vi toast skagen, varmrätt blev någon form av kött, hasselbakspotatis, bea-sås och sallad och till efterrätt vart det hemgjord blåbärspaj med vaniljsås. Det vart lyckat.
Hur som helst så bar det av till bistro en sväng, ja, jag gav vika. Gick därifrån rätt snabbt. I alla fall jag. Lite småtjafs blev det. Men ja.
Per ramlade in runt typ halv tre, kröp upp bredvid och frågade "Sover du?" varpå jag mumlade något ohörbart till svar och så viskar han "Jag har saknat dig."
Han brukar klämma ur sig, när han gör något halvgalet, "Men du älskar mig ändå.". Och ja, dessvärre så gör jag ju det. Såpass mycket att hälften vore nog.

I alla fall. Idag är det sociala klubben här hemma. Jag sitter och häckar vid datorn, och han kollar på hockey. Tidigare idag var det tvärtom, vi har bara bytt plats. Men men, han är här, han är hemma, han är MIN och det räcker.



"Det skulle bli för tomt
om ingen fanns där som värmde mig i natten.
Men jag skulle aldrig ha tålamod nog
att bli förstådd, ingen känner mig så väl som DU.
Jag skulle fastna i min ensamhet igen,
om DU lämnade mig nu."

Vuxenpoäng

Jomenvisst, igår fick han sitt namn på dörren. Adressändring gjordes. Nu är det fan i mig officiellt. Mia und Per goes sambo. Haha. Känns lite småsjukt när man pratar om det, nu är det liksom "Hemma hos oss" istället för hemma hos mig. Men det känns helt jävla underbart bra.
Vi vad även runt div. färghandlar och hämtade färgprover igår. Ska måla om i vardagsrummet. Vet inte helt hundra vad det blir än, men vi har i alla fall tänkt ha en mörk fondvägg och sen tre ljusare väggar. Kommer bli så bra så bra.

Nu sitter jag och väntar på att klockan ska närma sig elva så jag kan dra mig mot busstationen. Ska till farsgubbens verkstad och städa litet. Dra in lite pengar. Behövs alltid. Speciellt då man inga pengar har.

Nej, borsta tänderna kanke, och börja klä på sig lite smått.
Puss å kram å knus å kläm

Vårkänslor

Solen lyser, himlen är blå.
Fågelkvitter och allmänt mys. Precis vart ute och rastat hunden och mig själv i typ 40 min. Det är vår i luften.
Nu ska jag packa ihop mig själv och ett stycke roller och traska bort till Mats och gå på rond 2 vad gäller hans köksvägg.

Ett plus ett är två. Vi är ett tillsammans.

Det var inatt. Det var vi. Och det kunde inte bli mer perfekt. Det känns så rätt. Det är såhär det ska vara. Hans värme bredvid mig, alltid. Han hör hemma här.

"Jag ser inte mitt liv utan dig. Jag har aldrig gjort det. Och nu är jag ärlig."

Orden behövde komma ur mig. Vi låg och pratade bra länge innan John Blund äntligen infann sig.

Vi kom överens om att vi har växt i varandra nu. Det var inte rätt förra gången.

Jag har alltid älskat honom. Men aldrig så mycket som nu.

Idag kommer min andra kärlek hit. Sara ska sova här då hon börjar tidigt imorgon bitti. Så inatt blir det fullt hus.

Igår färgade vi håret på henne, det blev ap-snyggt. Svart överhår och knallrött underhår. Blev även inspirerad och blekte en liten slinga i mitt eget hår och färgade den sedan röd. Funtar på att apa efter henne och färga underhåret rött jag med.. Får väl se vad som händer och fötter.

I'd die for YOU

I lördags föll sista biten på plats. Jag är hel.
Nu är jag en sån där som går omkring och ler fånigare än fånigast. Vi hör ihop.
Jag älskar honom mer än allt. Han är den jag ska vara med, jag har varit trasig i snart ett halvår. Jag behövde honom och hans ord. Och han har äntligen låtit mig få tillbaka allt det som gör mig hel.

Ett sms är allt som krävs för att man ska bli sådär helt sprittande barnslig och för att hela dagen ska bli bra.
"Vad söt du e. Jag älskar dig mest över allt.
Du är min sol som lyser upp min tillvaro."

Han är allt jag behöver. Mitt hjärta, min glädje, mitt liv. Jag skulle offra livet för honom på en bråkdels sekund.
Vi var inte redo för varandra den gången i somras. Vi var för olika. Känns som om vi har vuxit ikapp varandra nu.

"All I ever wanted was for you to know
everything I do, I give my heart and soul
I can hardly breath, I need to feel you here with me"

When everything's made to be broken

Bad-ass day. En sån där dag då man skulle stannat i sängen i hopp om att kunna sova bort den. Och jag hatar det.
Vart utgång igår. Kanske lite för mycket att dricka. Vad vet jag. På tok för mycket känslor på insidan i alla fall. Känslor kombinerat med alkohol - not so good. Jag bröt ihop. De är rädda att han ska såra mig så jag hamnar nere i avgrunden igen. Well, newsflash - I'm already there. Han har mig på knä.

Idag är en sån dag som man inte vill uppleva överhuvudtaget. Jag ville inte att han skulle gå, och jag sa det till honom, att jag ville att han skulle stanna. Men han måste hem sa han. Jag kontrade med vill inte stanna heter det. Fick inget svar på det.
Jag behöver honom här. Jag behöver honom. Jag behöver hans närhet.
Han gör mig hel, för fan.

"Det finns andra. Han är som han är."
Jag vet att det finns andra. Men jag kan inte släppa in någon annan, om jag inte släpper ut honom först. Och jag kan inte. Vet inte om jag vill heller.
Han är den med stort H. Han är den jag ska vara med. Kan inte se mig själv med någon annan.

I pull the covers over my head and try to get some sleep

Idag är en dålig dag. Allmänt off och trött på folk.
Hur svårt är det att ringa och avboka en tid? Hur svårt är det att ringa och säga att man inte kommer loss? Inte speciellt. Men det är tydligen väldigt, väldigt jobbigt för vissa. Orka.

Klockan är 03:07 och jag tittar på Amelie från Montmartre. En, i särklass, av de bästa filmerna jag någonsin sett. Den är vacker på något sätt som man inte riktigt kan förklara.
Klockan är 03:09 och jag ska sätta mig på en buss 06:45.

Imorgon (idag) ska jag leka med Sara. Hon skulle övertala honom att komma och hitta på något med oss. Och få honom att sova kvar. Och allt jag kan göra är att hoppas på att hon lyckas.
Bollen ligger nu på hans planhalva. Det är inte vad jag gör eller inte gör längre. Det är vad han gör. Han vet att jag tycker om honom. Så nu är det bara att vänta och se.

Klockan är 03:11 och nu sätter jag punkt.

Mitt hjärta är alltid där du är

Sanningen är den att han är allt jag vill ha.

You make me feel alive

Daughtry talar rakt till mitt hjärta. Flera av låtarna är bara sådär pang-på-träffa-rakt-i-hjärtat. En utav dom talar mer sanning än de andra. "What about now?" den suger tag i mig redan i introt. Texten är mina känslor. Alla de ord som jag aldrig riktigt får fram. Så nu överväger jag att låta den tala om för honom hur det hela ligger till. Det är i nuläget det närmasta jag kan komma att våga öppna mitt hjärta för honom igen.

Just inatt är det en sån där natt när jag saknar honom lite mer. Och jag skulle ge vad som helst för att få vakna på hans arm imorgon.



"What about now?
What about today?
What if you're making me all that I was meant to be?
What if our love never went away?
What if it's lost behind words we could never find?"

Tillsammans med dig står tiden still

Han kom igår, och allt föll på plats. Det var som det skulle vara. Men en liten detalj ligger och värker - han har förmodligen inte insett det. Frugan menar på att det kan vara något på gång. Men jag ser inte sådant om jag är inblandad i leken själv. Men det var ju såhär det började förra gången. Frågan återstår;
Ska jag säga först eller ska jag vänta på något som kanske inte kommer?

Två hjärtan som alltid kommer höra ihop. Och det gör ont. Ovissheten gör ont. Jag vill kunna säga att jag saknar honom. Berätta hur jag saknar att somna med hans andetag i min nacke, hur jag saknar att ligga och titta på honom när han sover. Jag saknar fingrar som flätas samman med mina. Han är så nära, men ändå så långt bort. Jag vill aldrig riktigt släppa taget när det är dags för honom att gå. Jag vill berätta att än en gång så slår hjärtat ett extra slag när hans namn blinkar på displayen.

I just want you close
where you can stay forever



No one, no one, no one
can get in the way of what I feel for you

Yours to hold

Saknar honom. (So sue me!)
Natten spenderas med att titta på Lost and delirious. Jag fullkomligt älskar den filmen, den gör ont i varje del av kroppen.

"Liar! Liar! LIAR!
You all got your heads up your assholes!
Because love is! It just IS!
And nothing you can say can make it go away.
It is the point of why we are here, it is the highest point,
and once you're up there looking down on everyone else;
You're there forever.
'Cause if you move, right? You fall.
You fall."

I swear I'd burn this city down for you

Jag letar efter borttappade ord.
För hur mycket jag än förnekar det så känns han kanske lite för mycket där längst in, han har lämnat spår i mig som aldrig kommer att försvinna.
Men sanningen ger mitt hjärta skavsår och hur jag än behandlar så är ett ord från hans läppar det enda som behövs för att det ska skrapas upp på nytt.

Jag kanske bara råkade ge bort en lite för stor bit av mitt hjärta. Sådär av misstag. Men hans närhet ligger fortfarande kvar tillsammans med två hjärtan som egentligen hör ihop, det är bara den där lilla detaljen om att han inte har insett det än. Och jag saknar en vardag, och jag saknar ljudet av hans slitna volvo. Jag saknar att vakna morgontrött med hans hand i min. Jag tror inte att jag hittar hem ordentligt utan honom. Hans plats är tom, många har försökt att ta den ifrån honom, men det är inte riktigt samma sak. För jag faller tillbaka i samma saknad nästan direkt.
Jag saknar hur du fick mig att tro på det du sa.
Men om sanningen ska fram så saknar jag nog mest att vara saknad ibland.

Snälla, ta mig dit igen. Låt mig få känna så igen. Säg att jag kan lita på dig och att du aldrig kommer göra om det misstaget. Låt mig få älska dig som jag en gång gjorde. Låt mig få känna mig älskad tillbaka.
Snälla säg att du stannar förevigt.

So ask me now and I'll run away with you

Yes, första inlägget 2008. Nyår vart bra, trodde det skulle balla ur mer än det gjorde, men det var rätt lugnt hela kvällen/natten. Skönt. Fick mig en kyss på tolvslaget. Och började det nya året med mys, och det har aldrig känts mer rätt. Men ändå vet jag med mig själv att det är så fruktansvärt fel. Vad är det för fel på mig? Jagar jag ett krossat hjärta eller vad är det här? För det är väl förmodligen det jag kommer ha i slutändan ändå. Men ändå. Ändå kämpar jag. Lite sådär i smyg i alla fall.

Och hur kan jag släppa in någon annan när jag inte kan släppa taget om det som varit. För det kan jag inte. Jag kan inte glömma, kan inte släppa, kan inte sluta tänka på honom. Och det värker i mig när han pratar om henne eller med henne i min närvaro. Vissa säger att han inte kommer göra samma misstag igen, andra säger att jag borde försöka på riktigt med att släppa taget och gå vidare. För mitt eget bästa. För att må bra. Men hur gör man när man mår som bäst när han är i närheten, när han andas i min nacke, när han bara är? Kan någon berätta det?

Jag har förnekat så länge. "Nej, jag är inte kär". Hur många gånger har jag inte yttrat den meningen, när det tydligen är sådär jätteuppenbart för alla att jag fortfarande har lika starka känslor för honom som jag hade då. Alla har vetat. Hela tiden. Fällde några tårar igår på Frugans axel, och jag yttrade orden för henne, jag avslöjade sanningen, hela sanningen;
"Bli inte arg på mig för det jag säger nu. Men jag älskar honom fortfarande. Det gör jag."
Och det jag fick till svar var;
"Nej, inte bli så. Du är full. Men jag vet, jag vet att du gör det."

Och här sitter man, den 1 januari 2008 och kräks ord efter ord om hur han får mig att må. Och jag saknar honom. Saknar honom så det gör ont i mig. Vet inte om han vet om det, han kanske vet, men vet han hela sanningen?

"Jag minns allt, som naglar emot glas. Men du bara skrattar åt mig, förminskar allt till ett skämt.
Men jag ser på din ängsliga hållning, din jagande blick att det känns."