Turistens klagan

Nu börjar vi med att säga som så:

- Ni är jävligt dåliga på att kommentera, vad ska jag skriva för att få en ynka kommentar? Va?

Tänker inte gå in speciellt mycket på vad som har hänt, varken orkar eller har lust. Jobbigt va?

Vi har väl mest lallat runt i värmen, inte orkat med så mycket mer. Hängt nere vid badet - till Mathilda's och älsklingens stora förtjusning. Skrutt är som en liten fisk i vattnet med sina armpuffar, och det är inte prat på att vara inne vid strandkanten, nej nej, det gäller att vara så långt ut som möjligt, men ändå känna botten. Och där plaskas det och fås kallsupar - men lika glad för det. Och älsklingen blir som ett barn på nytt och vill inte alls gå upp när han väl har kommit i. Jag då? Ja jag är stolt badkruka!

Det ni, det är min familj det.

Skrutt går mer och mer. Men mest i smyg när hon tror att ingen ser. Propsar man på det så blir hon mest fjompig och agerar gummiband.

Förövrigt så har vi fått dagisplats med, den 2a augusti startar inskolningen uppe på

smörblommans förskola avdelning Igelkotten. Känns lite sådär. Spolar gärna tillbaka tiden ett par varv, på både gott och ont.

Någon gång i förra veckan försökte vi oss på den såkallade 5-minuters metoden - och kan ju

upplysa er om att den människa som kom på den inte tänkte på Mathilda, haha - det gick väl sådär. Första, andra och tredje kvällen tog det bara 45 minuter (med hysteriskt skrik och gråt!) innan hon somnade, och dessutom hann hon med att bajsa ner sig - allt för att få komma upp. Nån kväll tog det 20 min men sen samma visa igen.

Ikväll gav vi upp, det håller inte att hon ska behöva skrika i 45 min, inte roligt för någon. - hellre att sitta med henne i sovrummet och hon somnar lugnt än att hon ska behöva skrika sig till sömns och somna oroligt, dessutom går det snabbare och blir lugnare för alla parter.

Igår slutade älsklingen mitt på dagen och vi tänkte åka och hälsa på Fröken Göthson, men hon var inte helt pigg - alla har vi dåliga dagar, så vi fick skjuta fram det.

Så vi satt som mä-hän i varsin soffa och funderade på vad vi skulle göra efter det. Satte oss i

bilen och tänkte vi skulle åka till Ljusterö, men när vi kom till färjan var det en löjligt lång kö ås vi ångrade oss. Då styrde vi istället kosan till åkersberga, av alla ställen, strosade runt i centrum och när vi åkte därifrån så hade Mathilda fått sig ett par nya skor - ballerina stuk, jättesöta och

stadiga, hade kostat 99:- men det var halva priset så vi betalade 49,50:-. Kort sagt - helt överkomligt pris.

(känns som det blir en uppsats idag med....)

I måndags "firade" vi 2½ år.

Och det är ju självklart att våran dag aldrig infaller på en helg. Men men.

Vi ska fira i efterhand istället.

Älskar dig, Per Erik Granberg!

(dessutom är jag galet irriterad för tillfället. Blir så jävla trött på folk som ska hålla på.

Är det så jävla jobbigt att göra rätt för sig?

Men det är ju bra att veta vart man har folk i alla fall.

Blir inga mer silkesvantar för någon nu, nu är det samma för alla!)