Kärleken övervinner allt

Här sitter man i mörkret. Helt själv. Älsklingen har Mathilda med sig ute hos sina föräldrar och kör in henne imorgon bitti vid 8. Känns helt skumt - smyger liksom förbi sovrummet för att jag är van att hon ligger därinne. Man kan ju säga att det är lite ovant.

Hur som helst så gick det bra idag. Men vi tar en dag i taget.

Känns inte lika hopplöst som igår.

Älskar honom så sjukt jävla mycket!

Och imorgon kommer han hem!! Ingen är gladare än jag.

Hjärtat slog ett extra slag när han sa att han skulle göra det.

Har som inte sovit tillsammans sen natten mot söndag. Och hur sjukt känns inte det då?

Du gör mig hel!